Lamu 2003 januari

 

Åter dags att fara till Lamu. Denna gång var inte Kalle med, men Sofia följde glädjande nog med

Det var ett kärt återseende, jag hade haft mailkontakt med Moraa och Omar hela tiden sedan sist,
men det var underbart att träffa dem alla igen, och det kändes verkligen ömsesidigt.

Återigen fick man underbar kontakt staden, många kände igen oss från tidigare,
men vi fick också många nya kontakter.

Vi gjorde 2 stycken 3-dagars seglatser, till Tana river och till Kiwayo, se ovan.

Hjälpverksamhet började också blir mer påtaglig, vi blev inblandade i olika stödverskamhetsformer,
det som är givande är att man i det här fallet verkligen får se att hjälpen har avsedd verkan omedelbart.

Margarethas Internetaffär med Lumuanska möbler har inte givit mycket hittils, beroende på att fraktkostnaderna visade sig bli ofantliga, 3-5000 kr för en stol o.dyl.
Vi träffade snickaren igen på Lamu, han ä så besviken över detta, men vi skall försöka på
andra sätt, t.ex. försöka intressera möbelkedjor istället, så att man kan ta hem ett större parti,
då blir fraktkostnaderna försumbara.

Staden Lamu och Jannat House

Först lite bilder från gatulivet i Lamu:

    


Åsnorna är stadens livskraft för all kommunikation      

 

Känner att jag måste visa mer bilder från vårt exotiska swahili-hotell:


Entren utifrån gatan                                                     Innanför entren, kontoret in till höger, skoplats rakt fram


Receptionen innanför entre-dörren                                                      Entre-gården med trappan upp till matsalen


I motsatt riktning, utanför rummet Biashara                        Bakom poolen mot entre-gården


I receptionen har vi även försäljning av diverse saker


Lite trappbilder, mycket trappor och labyrinter ger en extra exotisk känsla…


Vår ”egen ” konstär Ebba har i Jannat funnit mycket inspiration


Även porträtttmålning


Nybyggda baren utanför poolen                                                  


Pol, bar och trappor…


Jannat är också barnens paradis!


På högsta altanen finns nu en ny ”swinging bed”


En dag tog vattnet i vår brunn slut, då fick stadens rörmokare komma och gräva sig ner
ytterligare en halv meter förutom brunnens tidigare djup på 7 m


Var kan man relaxa lika skönt som på Jannat?       


Vårt föräldralösa ”husbarn” Soabra, som kommer ofta till oss


Michael, vår bitr. manager, sitter i matsalen och räknar

En kväll blev vi inbjudna till skolands rektor Atrash på middag.


På hemvägen stannade vi några timmar hos ett par goda vänner som bor i Nairobi, Johnny och Terry.
Terry driver en skönhetssalong, och Johnny ägnar sig bl.a. åt alternativ läkekonst.
Margareta och Sofia passade på att få en helkroppsbehandling…


… och jag en massage!

3-dagars tur till Tana river

Vi skulle nu få återse Kenyas största flod, Tana river. Vi var där för ett år sedan,
dock på en kortare tur den gången. Vi skulle tälta utanför byn Kipini som ligger vid flodens utlopp.


Turen söderut fram till Kipini utritad i grönt, tog ca 5 timmar.
Färden upp ocn ner på floden lika länge.


Tidigt på morgonen samlas vi vid bryggan för at gå ombord på vår dhow British.

 


Vår kock Raphael bär ombord lunchmat ifall fiskelyckan skulle utebli.


Viktor spejar från relingen


Elius börjat förbereda salladen…


…och vi sitter förväntansfulla som alltid.


Därfter är det bra att vi har toa ombord, men man får ju inte vara shåpig då förstås.


Ankomst till stranden utanför Kipini.


Där anlägger vi vår tälststad i Mamba Camp. Mamba betyder krokodil på Swahili.


Först går vi på tur inne i byn …


…till barnens förtjusning. De både vill och vill inte bli fotograferade!


Kipinis egen möbelsnickare i huggtagen


På kvällen infinner sig tröttheten efter maten…


…men Björn har ordnat lite underhållning innan sänggåendet,
byns egen raggae-trupp ”4 kings” underhåller med dans runt elden.
De bad oss att ta med gamla instrument till nästa gång, istället för den hemmabyggda
gitarren och trumman.


Nästa morgon iväg i gryningen igen, nu uppför floden.


På vägen möter vi fiskare…


..och fåglar!


Här är ett stort bostadhus för vävarfåglar.


För första gången ser vi jättestora krokodiler i sin egen miljö,
grå-gröna till färgen som otroligt snabbt för sin storlek slinker ner i vattnet


Noshörningarna är lättare att fånga, vi mötte ett sällskap på 5 stycken,
på väg uppför floden efter nattvilan. De sticker upp huvudena, kollar läget,
och sedan simmar de en bit till under vattnet.


En uppe och en på väg ner igen

 


Sedan blir vi hungriga igen, och doktor (kallas för det eftersom han har doktorerat
i swahilimatlagningens konst) tillreder nästa måltid, sittandes vid sin eldstad
och trollar fram den ena läckerheten efter den andra


På återresan stannad vi till vid den lilla flodbyn Ozo, där vi blev mötta av hela byn.
Det visade sig att vi var de första vita ”mzungo” som nånsin besökt byn.
Vi blev förevisade en liten skola, ett hem och en sköterskemottagning.
Byn saknar dock all förbindelse med omvärlden.
Vi köpte färsk frukt av dem från deras odling.
En sjuk kvinna och några andra bybor följde med oss tilbaka till Kipini,
en resa som annars är vansklig för dem i små kanoter bland de farliga djuren.
De ville helst inte bli fotograferade på nära håll, därför bara denna bild.


Mats hade oturen att trampa på en taggig fisk när han skulle gå ombord,
fick mycket stark smärta i tån.
Omar undersöker den, konstarade att det var en giftig fisk och beslutar om ”operation”.
Först tvättas tån med kokande vatten…


sedan kom maskinisten och bet hål och sög ut giftet.
Patienten överlevde utan men!


Så ser vi åter sandslottet vid Shela på Lamu!

 

Tre-dagars utflykt till Kiwayo och Quoi

Vi skulle nu segla iväg från Lamu norrut till främst ön Kiwayo, men även ytterligare norrut
till en ögrupp med korallöar, Quoi


Grön linje är utresan, mestadles inomskärs, förbi Manda, Pate, övernattning på Kiwayo och sedan på Quoi..
Blå linje är hemresan som delvis gick ute i Indiska oceanen.


Vi går motvinds för motor, underliga öformationer börjar dyka upp efter Pate..


Eftesom vi går inomskärs, kan vi äta lunch ombord, Francis serverar.


Hans och Carina filosoferar.


Framme på Kiwayo, som är en riktig paradisö.


Jag hittade en övergiven ”stugby” med trädkojor

 


Dessa underbara bilder från Kiwayo får tal för sig själva:


Vi gick på tur över ön, detta var öns enda brunn med färskvatten,
det tas upp för hand och transporteras med åsnor.


På öns andra sidor fanns milslånga öde stränder, krabborna springer sorglöst överallt,
guiden fångar en för att visa upp, denna sort är dock inte ätbar.


Vi lämnade Kiwayo …


…och åkte över sundet till fastlandet, där vi slog läger,
allt medan nyfikna människor strömmade till.


Kiwayo ses på andra sidan.

 

Kvällsmat ombord…


…innan sömnen infinner sig.


Nästa dag fortsätter vi så norrut mot korallöarna Quoi.


Är Mats månne akterseglad?


Framme vid Quoi, med sina märkliga former.
Vi lägger till vid den störtsta, som även har en fin strand.


Vi passar på att snorkla i de fiskrika reven.


Korallerna har skapat mäktiga och underliga formationer.


Ebba som är konstnär på sin fritid, tar fram sitt staffli och målar den vackra naturen.


Sofia njuter av sol och bad.


Liksom vi andra, medan en del söker skydd för den starka solen
som vi utsatt oss för i två dagar.


Vi åker iväg till nästa ö, där vi stiger i land med vårt pick och pack för att slå läger.


Tälten sätts upp under akaciaträd


Personalen förbereder kvällens mat…

…och vi väntar i skenet av lägereldar…


.. och sedan njuter vi avdagens fångst.


Francis och Hans i samspråk.


En underbar gryning på stranden med frukost i sanden


Skuggorna är ännu långa


Sedan dags att borda British för den långa hemseglatsen.

 

%d bloggare gillar detta:
Hoppa till verktygsfältet