Pappa Esbjörn Edman

Pappa Esbjörn Edman, född 1917 i Ljusne.

Son till provinsialläkare Karl Waldemar Edman och  Maj  Edman.

Waldemar Edman

1939 antogs pappa som officersaspirant i Ljungbyhed och 1942 blev han fänrik där. Befodrades 1944 till lötnant och till kapten 1949. Tillhörde fr.o.m 1964 F10 i Ängelholm, men som stridsflygare stationerades han runt om i Sverige, tills han 1949 var på flottiljen F17 i Kallinge utanför Ronneby. Där han träffade den kvinna som skulle bli min mamma. Hon hette då Elin Lenér , och promenerade på nedre Brunnsvägen i Ronneby med en väninna, när en tjusig amerikansk cabriolet tutade och körde upp bredvid dem.,,

Läs mer om pappas bravader! (de flesta har jag fått av  pappas bror Torbjörn Edman)

Han arbetade inom många olika områden, som flyglärare, kompanichef och var även tjf batalonschef vid stridslenings- och luftbevakningsbataljon. Han var mycket intresserad av säkerhetsmaterialtjänst och stridsledning, där han också varit lärare.
Han blev också underättelseansvarig vid F12 och sedan i Sigtuna
och arbetade med att bygga upp STRIL 60, som blev det stridsledningssystem Sverige skulle ha som ersättning
för STRIL 50 som ”såldes ut” till främmande makter av Stig Wennerström.

1947 tog han fjälledarkurs och blev specialist på överlevnad i vinterklimat i F21 Luleå.

Han utbildade sig också till dykarofficer (arbetade ett tag som röjdykare vid marinen 1956), samt som idrottsofficer i många år. Han jobbade de sista åren på MILO Syd i Kristianstad och då även som flyglärare privat.

Han var mycket aktiv och mångsidig idrottsman, blev uppsvensk mästare i ryggsim 1942 och fick 25st DM för Hälsingland; vann DM för Hälsingland också i friidrott, spelade fotboll i Div 2 för Ljusne AIK och i bandy i Div 3 för samma klubb. Vunnit mästartitlar i handboll, brottning och orientering.
Startade 1962 simklubben Spiggen i Sigtuna, där jag var med och simmade.
Ett stort fritidsintresse hos pappa var att bygga modelljärnvägar (Märklin), vilket fyllde många kvadratmeter i villakällaren i Sigtuna. Ibland packade han alltihop och tog med det på olika utställningar.
I mitten av det 6*4 stora bordet, hade han sågat ut ett hål. Där kund jag dyka upp genom att först krypa under bordet. Sedan hade jag en egen station där och var ansvarig för innerbanan.

1969 dog tyvärr i förtid i cancer endast 52 år gammal när vi bodde i Hässleholm..

Under min uppväxt tvingades han åka runt och vara borta från hemmet den mesta tiden.
Han stationerades på olika ställen i Sverige, även i lappland (dit mamma inte ville flytta med) och han var även stationerad i England vissa tider.
Det blev därför viktigt för honom att hålla kontakten med oss olika sätt. Detta kvitto från 1957 då jag var 6 år vittnar väl mycket om detta.

Intresset för flygvapnet gick lite i arv, jag gick två somrar på Flygpojkarnas läger, först på F12 Kalmar, och här, i Kallinge F17.
Det var en stor dag för mig när pappa kom och ”inspekterade” oss.


Denna bild var omslaget på VeckoJournalen 1949 (den kostade då 60 öre) i samband med en flygtävling i Italien där han kom på 4:e plats av 40 startande.

Original artikeln fån VeckoJournalen
   

Här är pappas egen berättelse från flygtävlingen i Italien


 

Pappa var också en hängiven dykare/röjdykare,

 

 

Olika berättelser om pappa:

Råsundastadion 1949
RAF (Engelska flyget) skulle spela fotboll mot ett svenskt lag från en av våra flottljer. Matchen skulle spelas på Råsunda stadion i Stockholm.
Pappa flyger då in över stadion på 50m höjd, går över i ryggläge, öppnar huven och släpper med perfekt precision ned matchbollen  på planens mittpunkt, och matchen kan börja!

Slagsmålet i Luleå
Pappa skulle besöka kommunhuset i Luleå för att få ett tillstånd av något lag, gissar att det hade med något  idrottsevenemang att göra.
Pappa var mycket atletisk och idkade många olika idrotter. Även boxningsteknik hade han  lärt sig .
Han anlände till Luleå kvällen innan mötet skulle ske på kommunhuset. För att fördriva tiden, gick han till ett danshak inne i stan. Där får han syn på en vacker flicka, som han genast bjuder upp.
Han lägger efter ett tag märke till att folk runt omkring drog sig undan från dem. I ena hörnet av lokalen får han så syn på en stor och stadig kille med kanonrött ansikte som ilsket stirrar på det dansande paret. Han förstår att det är hans danspartners pojkvän han tittar på.  Han fortsätter dock obekymrat att dansa tills musiken tar slut.
Sedan tackar han för dansen, och lämnar lokalen.
I ögonvrån märker han att den svartsjuke killen också lämnar lokalen. Pappa går då nerför huvudgatan,  viker av längre fram in till höger på en mindre sidogata. Där inväntar han sin opponent, och när killen rundar hörnet slår pappa ner honom med en rak höger.

Näst dag beger sig pappa till kommunhuset som planerat, kommer till tjänstemannens kontor och knackar på. När han kliver in i rummet blir han lite överraskad: där sitter den svartsjuke mannen med ett stort blått öga. När han får syn på pappa trillar hakan ner.
Han tar snabbt fram dokumentet som pappa ville ha, skriver på det utan ett ord och lämnar raskt över det till pappa,

Slagsmålet i Rom 1949
Pappa deltog i en internationell flygtävling i Rom 1949.
Han kom på en hedrande 4e plats och vann ett stort antal lire (valutan förr i Italien).
Dock ville han inte ha lire, utan dollar. Han försökte förgäves att hitta nånstans där man kunde växla dem (detta var ju för länge sedan). Till slut kom en man fram till honom och sa att det kunde han fixa. Han gav pappa en lapp med en adress som han skulle besöka nästa dag.
Pappa gick då dit näst dag, hittade ett gammalt skumt hus på den adress som stod på lappen. Där hittade han en trappa som ledde upp till ett litet rum. Där inne satt en man bakom ett skrivbord med en hög med 2000 dollar, just den summa han skulle få för sina lire. Pappa insåg lite oroad att mannen var väl förberedd på att han skulle dyka upp.
De bytte sedlar, och pappa gick nerför trappan igen och ut på gatan.
Där möttes han av tre bastanta  män, och en av dem frågade på bruten engelska om pappa hade eld till mannens cigarett.
Pappa letade lite i fickorna, men istället för en tändsticksask tog han fram sin högernäve, slog ner mannen med en rak höger, och sprang sedan iväg från platsen med sina dollar.

 

William Arne och motorcykeln
William Arne var en berömd motorcykelåkare, som åkte runt i sin velodrom  på olika marknader, bl a på Kiviks marknad.
Han dundrade runt på sin MC uppför väggarna i velodromen, se filmen.
En gång när Arne uppträdde på en marknad i Söderhamn, kom pappa dit på sin stora Mc. William Arne brukade utmana sina besökare att låna hans Mc och prova på att dundra runt längs väggarna.
Pappa nappade omedelbart på denna utmaning, men vägrade använda Arnes Mc. Istället tog han sin egen större maskin, startade den, och dundrade upp på väggen, och for runt varv efter varv.
När han kom ner igen sa han till Arne, att det var ju som att åka på landsväg men enformigare. De blev aldrig några vänner, Arnes rykte och ego fick sig en rejäl törn.

Farbror Albert

Farbror Albert var bror till pappas pappa (min farfar).
Albert hade som vana att gå ut på ängarna och promenera på dagarna utanför Ljusne. Detta visste min pappa om, och Alberts vanor var väldigt regelbundna, Så då och då kom pappa med sitt plan och la sig bakom kullarna i landskapet där Albert gick. När han ser Albert, flyger han dit med vinden på rätt håll så att han inte hördes. Han dök sedan ner mot Albert och flög på låg höjde över honom bakifrån. Albert som blev lika vettskrämd varje gång, kastade sig ner på marken och hötte efter pappa plan.

Märkligt nog pratades det aldrig om händelserna när de träffades, utan då konverserade de alltid som om inget av det inträffade hade hänt.
För övrigt påminner detta om en scen ut Hitchcocks film I sista minuten från 1959, där Cary Grant jagas av ett besprutningsplan i ett majsfält.

Bildresultat för i sista minuten

Tvätthantering

Var gång pappa kom hem till Ljusne, så hade han med sig sin smutstvätt. Men han levererade den på ett speciellt sätt.

Han kom med sin störtbombare SAAB 17, dök mot föräldrahemmet med ett vinande hemskt ljud, och släppte sedan ner påsen med smutstvätt.

När han en gång träffade och delvis förstörde skorstenen av tegelsten, fick han dock order av farfar Waldemar att sluta upp med busfasonerna .

Bildresultat för saab 17